Adoption från Filippinerna

Filippinerna

Allmänt

Internationella adoptioner är ett välkänt begrepp i Filippinerna och redan 1995 ratificerades Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner. Filippinerna nämns ofta som ett mönsterland när det gäller tillämpningen av Haagkonventionen. Den gällande lagstiftningen är helt i enlighet med konventionen.

Adoptionscentrum har arbetat i Filippinerna sedan 1983 och samarbetar direkt med Socialministeriet, Department of Social Welfare and Development (DSW). Inom detta departement finns Intercountry Adoption Board (ICAB), som handlägger alla adoptioner till utlandet.

Filippinerna samarbetar med många adoptionsorganisationer i andra länder, bl.a. USA, Holland, Frankrike och Australien samt de nordiska länderna. 

Adoptionscentrum har inga lokala egna tolkar/medarbetare i landet. Alla formaliteter sköts av ICAB.

Barnen

Barnen finns på barnhem eller i fosterfamiljer utspridda över hela Filippinerna. Många barnhem ligger dock i eller runtomkring Manila. Barnen som placeras i adoption är från drygt ett år och uppåt. Det finns många äldre barn och syskongrupper som behöver familj. Vi har fått flera barn från samma barnhem, men det kan hända att du får barn från en ort som ingen svensk har adopterat från tidigare.

Det finns både statliga och privata barnhem. De flesta är privata och drivs av olika organisationer - ofta med kyrklig anknytning. Barnhemmen varierar i storlek, från 10 till ca 100 barn. Fosterfamiljerna ska godkännas av sociala myndigheter.

Barnhemmen och fosterhemmen har tillgång till läkare och barnen undersöks kontinuerligt. De vårdas av utbildade barnskötare och ofta även av volontärer. Barnets hälsa, allmänna utveckling och sociala bakgrund beskrivs i en mycket detaljerad barnrapport. Det förekommer ofta utförlig information om barnets ursprungsmiljö och de biologiska föräldrarnas situation. Det finns alltid ett foto på barnet. Den adoptionssökande får ta ställning till informationen innan adoptionsprocessen startar. Barnen förbereds inför adoptionen.

1999 beslutades att barnen inte ska HIV-testas annat än i undantagsfall, eftersom det enligt en lagtolkning sägs vara "emot barnets bästa". Ett undantagsfall kan vara om man befarar att barnet är sjukt, eller om det finns anledning att tro att det kan vara smittat. Om du framför önskemål om HIV-test, så kommer barnet att testas när du har fått besked om barn.

Filippinerna har också ett inhemskt adoptionsprogram. Man söker alltid först familj inom landet.

Barn som kommer ifråga för adoption är antingen övergivna eller lämnade av anhöriga. Många av barnen är utan större hälsoproblem och bedöms ha goda utvecklingsmöjligheter.

Det finns många olika orsaker till varför ett barn lämnas, exempelvis:

  • mamman har övergivits av barnets pappa under graviditeten och har inget stöd av övrig familj
  • mamman är arbetslös och försörjer redan flera barn
  • mamman har blivit våldtagen eller utsatt för incest
  • mamman arbetar tillfälligt på annan ort och hennes familj känner inte till att hon fött ett barn utanför äktenskapet

ICAB önskar att blivande adoptivföräldrar är öppna för samtliga typer av bakgrunder hos barnets biologiska föräldrar. Det gör det lättare för dem att matcha dig med ett barn. De adoptionssökande får fylla i en lista, "Type of child acceptable to family", där de får ta ställning till information om de biologiska föräldrarna, hälsorelaterade detaljer hos barnet samt barnets ålder. Om du kan tänka dig att adoptera ett äldre barn eller om du är öppen för en del medicinska diagnoser, kan det bidra till en något kortare väntetid. Men en öppenhet för samtliga typer av föräldrabakgrunder har troligtvis störst inverkan på väntetiden till besked om barn.

I matchningsprocessen följer ICAB listan "Type of child acceptable to family" mycket noggrant. De är måna om att varje placering blir så bra som möjligt, både för barnet och de adoptionssökande. De strävar efter att i första hand matcha de adoptionssökande som väntat längst, samtidigt som de eftersträvar en hundraprocentig överenstämmelse mellan ett visst barn och en viss familj. Vid minsta tvekan om att en familj inte är beredd att ta emot ett visst barn, föredrar matchningskommitteen att leta vidare efter en annan familj.

Adoptionscentrums handläggare för Filippinerna kan informera ytterligare om hur de olika punkterna i listan "Type of child acceptable to family" tolkas, och hur listan används och uppfattas i Filippinerna.

Adoptionsprocessen

  1. Av Adoptionscentrum får du instruktioner för ansökningsdokumenten. Med hjälp av dessa iordningställer du din ansökan.
  2. När ansökningsdokumenten iordningställts, skickas de av Adoptionscentrum till ICAB.
  3. Varje adoptionsorganisation tilldelas en socialarbetare som noggrant studerar ansökningsdokument. Socialarbetaren kan ha frågor som kommer per mail eller brev. Ibland ska de besvaras av den adoptionssökande, ibland av Adoptionscentrum. Det händer även att ytterligare underlag efterfrågas.
  4. Socialarbetaren presenterar din ansökan för adoptionskommittén för godkännande. Därefter placeras den i registret ”the roster”, tillsammans med godkända ansökningar från olika länder.
  5. En representant för barnhemmet väljer för varje barn ut två lämpliga adoptionssökande. Dessa presenteras i prioritetsordning. Det finns inget strikt turordningssystem, men det krävs att det har gått en viss tid efter det att adoptionsansökan har blivit godkänd innan en adoptionssökande kan väljas.
  6. Matchningskommittén diskuterar placeringen av barnet mycket omsorgsfullt och ger ICAB:s styrelse ett förslag till beslut. ICAB:s styrelse fattar därefter beslut. Sedan sänds barnrapporten och läkarrapporten, via den utländska samarbetsorganisationen, till den adoptionssökande som valts som första alternativ. Om denne inte accepterar, går förfrågan vidare till den andra adoptionssökande (via ICAB och nästa adoptionsorganisation). Adoptionscentrum får inte kännedom om vilka adoptionssökande barnhemsrepresentanterna väljer ut.
  7. När du har valts ut för ett barn och tagit del av barnrapporten och läkarrapporten, bekräftar du att du vill bli just det barnets förälder.
  8. Hos din socialnämnd ansöker du då om samtycke till att adoptionen får fortsätta.
  9. När ICAB informerats om att du tackat ja till barnet och att svenskt samtycke finns, tar ICAB beslut om filippinskt samtycke. Därefter ordnas pass och utresehandlingar och du är välkommen att hämta ditt barn.
  10. Barnet lämnar Filippinerna som fosterbarn (för framtida adoption).
  11. Innan resan ansöker du själv om barnets svenska uppehållstillstånd.
  12. Tre (i vissa fall fyra) uppföljningsrapporter, skrivna av din utredare, skickas via Adoptionscentrum till Filippinerna. När rapporteringen är avslutad registrerar ICAB adoptionen och ett adoptionssamtycke sänds till dig via Adoptionscentrum. Därefter ansöker du om adoption i svensk tingsrätt. Barnet blir i och med adoptionen automatiskt svensk medborgare, så länge en av föräldrarna är det. I annat fall ansöker du speciellt om svenskt medborgarskap.

Resa

Vistelsen i Filippinerna beräknas till ca en vecka. ICAB sköter samtliga adoptionsformaliteter.

Du kommer att besöka ICAB i Manila. Där träffar du socialarbetaren som handlägger din adoption. 

Under vistelsen i Filippinerna klarar du dig huvudsakligen själv, men varje adoptionssökande är tilldelad en socialarbetare från ICAB. Denne ger gärna råd och stöd och är ansvarig för att allt blir rätt. Socialarbetaren har du kontakt med under hela vistelsen. På ICAB får du alla nödvändiga dokument, inklusive barnets pass. ICAB ombesörjer även att barnets svenska uppehållstillstånd blir instämplat i passet. Detta sker genom svenska honorärkonsulatet i Manila. Därtill ordnar ICAB ett filippinskt utresetillstånd.

Det går bra att ta med äldre syskon på resan.

Läs mer om Filippinerna på Regeringskansliets hemsida.

Vem kan ansöka?

  • Gifta par, minst 27 år gamla.
  • Ensamstående kan ansöka om barn som är 9 år eller äldre.
  • Makar där kvinnan är högst 32 år när ansökan skickas till Filippinerna kan ansöka om barn i åldern 0–36 månader. För övriga ska ansökan gälla barn 0–48 månader eller äldre.
  • Högst 45 års åldersskillnad mellan barn och förälder vid matchningstillfället.
  • 1 års äktenskap samt minst 2 års sammanboende.
  • Gemensam årsinkomst på minst 40,000 USD.
  • Utbildning på lägst gymnasienivå.
  • Båda makarna ska vara medlemmar i en kyrka/trossamfund och leva efter kristna värderingar. I medgivandeutredningen behöver det framgå att bägge makar är medlemmar i Svenska kyrkan eller annat kristet samfund, samt lever efter kristna värderingar. Det kan vara en kort formulering. Formuleringar om hur ofta eller sällan man går i kyrkan bör undvikas i utredningen.
  • Religionen genomsyrar påtagligt hela det filippinska samhället. Många av de privata barnhemmen drivs av kristna organisationer och de som arbetar inom organisationen har ofta en stark kristen tro. Man välkomnar att familjer som adopterar härifrån har ett kristet engagemang, men det är inte ett krav.
  • Referensbrev från en präst/pastor ingår bland ansökningsdokumenten.
  • Högst två skilsmässor per person. Tre års äktenskap krävs i sådana fall. 
  • Psykologintyg innehållande specifika tester.

Medicinska krav - Filippinerna accepterar inte följande:

  • Komplicerad diabetes
  • Metabolt syndrom
  • BMI över 35
  • Cancer
  • Genomgången njurtransplantation eller annan större transplantation (hjärta, lungor, lever)
  • Pacemaker/stroke/hjärtinfarkt
  • Multipel skleros och andra degenererande neurologiska sjukdomar
  • Autoimmuna sjukdomar
  • Hepatit C
  • Psykiska sjukdomar
  • Depression

De svenska utredningarna anses ofta vara korta och opersonliga. Sådant som ibland saknas i utredningen är:

  • Avstånd till förskolor, skolor, sjukvård
  • Boendesituation och dina tankar kring hur barnet ska bo (eget rum, t ex)
  • Hur du tänker ta hand om barnet, vem som ska stanna hemma och hur länge, vilket stöd du har från släkt/vänner
  • Släkt/vänners inställning till adoptionen
  • Det eventuella parets relation; inställning till äktenskapet, samvaro, känslor för varandra, kommunikation, beslutsfattande. Om någon/båda haft tidigare äktenskap/relationer som nämns i utredningen, ska det tydligt framgå varför den relationen tog slut 
  • Socialt nätverk och relationer till övriga familjemedlemmar. Även till övriga släktingar med vilka man har kontakt.
  • Erfarenheter av barn och barnuppfostran
  • Dina uppfostringsideal
  • Livsåskådningsfrågor
  • Motiv till adoption. Processen ska beskrivas; din upplevelse, erfarenhet och hantering av eventuell barnlöshet/infertilitet; hur och varför du kom fram till att adoption är ett alternativ för dig och hur beslutet stärkts efter att du gått föräldrautbildningen 
  • Hur du hanterat stressen/sorgen av eventuellt missfall eller misslyckad fertilitetsbehandling
  • Förväntningar på barnet
  • Inställning till barnet och dess biologiska familj
  • Hur du förbereder dig för att berätta för barnet om dess bakgrund
  • Om det redan finns barn i familjen; på vilket sätt medverkar det/dem i processen
  • Beskrivning av tidigare barn, allmän anpassning och personlighet, hälsa och utveckling etc.

Saknas informationen kan du be din utredare att skriva ett tillägg till utredningen. Du kan också be psykologen ta upp dessa punkter i psykologintyget, eller så kan du välja att belysa dem i ditt personliga brev som ingår i ansökningsdokumenten.

I adoptionskostnaderna ingår en fastställd ersättning till det barnhem som ditt barn kommer ifrån.

Återrapporter

Återrapporterna till ett land efter det att du hämtat barn är en viktig del av adoptionsprocessen.

Barnen kommer till Sverige som fosterbarn. När ICAB tagit del av 3 uppföljningsrapporter, skrivna av din utredare under de första 6 månaderna efter hemkomsten, utfärdar de ett adoptionssamtycke. Uppföljningsrapporterna skickas till Filippinerna via Adoptionscentrum.

Ta kontakt med din utredare för att få löfte om dessa tre rapporter, eftersom det vanligtvis endast görs en uppföljningsrapport. Man skickar själv brev och foton till barnhemmet som barnet kommer ifrån.

Släktadoptioner

Vid släktadoption gäller i princip samma regler som vid vanlig adoption. En grundförutsättning för släktadoptionen är att den sker med utgångspunkt i barnets bästa. För att en släktadoption överhuvudtaget ska komma i fråga, krävs att barnet och den adoptionssökande uppfyller vissa krav:

  • Att barnet är i behov av adoption - det vill säga att den biologiska familjen inte har möjlighet att ta hand om barnet. En socialarbetare gör en utredning på barnet.
  • Att barnet är juridiskt fritt för adoption – det vill säga att de biologiska föräldrarna frivilligt har överlåtit barnet till DSW för adoption, eller att barnet är förklarat övergivet.
  • Att den adoptionssökande har en utredning och ett godkänt medgivande från sin kommun och uppfyller de krav som både den svenska och filippinska lagen ställer på en person som vill adoptera.
  1. Med hjälp av instruktioner från Adoptionscentrum gör du i ordning en initial förfrågan. Det är en kortare presentation av dig och omständigheterna kring det barn som du har för avsikt att adoptera. Förfrågan skickas av Adoptionscentrum till ICAB. ICAB ber därefter det lokala DSW där barnet befinner sig att påbörja en utredning av barnets hemförförhållanden. De här momenten kan ta relativt lång tid och förutsätter att släktingarna i Filippinerna är behjälpliga. Släktingarna måste bistå med de dokument som DSW begär in. Det är viktigt att släktingarna har en nära dialog med DSW.
  2. När socialarbetaren är klar med utredningen sammanställs en rapport som skickas till ICAB. ICAB tar därefter ställning till om barnet är tillgängligt för internationell adoption. Om så är fallet, ombeds den adoptionssökande att skicka in en komplett ansökan om att få adoptera barnet. ICAB granskar ansökningsdokumenten och fattar därefter beslut om släktadoptionen kan genomföras.
  3. Därefter kan en ansökan om samtycke att adoptionen får fortsätta lämnas in till socialnämnden.
  4. När du åker till Filippinerna för att hämta barnet, räkna då med en vistelsetid på ca en vecka. Du kommer att träffa socialarbetaren på ICAB, som sedan slutför pappersprocessen och ser till att uppehållstillståndet stämplas i barnets pass. 
  5. Ditt barn kommer till Sverige som fosterbarn. Tre uppföljningsrapporter, skrivna av din utredare, skickas via Adoptionscentrum till Filippinerna. Därefter får du besked från ICAB om att adoptionen kan slutföras i svensk tingsrätt. När adoptionen är genomförd och beslutet har vunnit laga kraft, ansöks om ett Haagintyg från MFoF.