Datum:  2020-12-03

Adoptionscentrums kommentar till artikel om ensamstående mammor i Sydkorea

Detta inlägg är en kommentar till en artikel publicerad i Svenska Yle om ensamstående mammor i Sydkorea (se artikel här).

Artikeln beskriver tydligt hur svårt det är i Sydkorea än idag att vara ensamstående mamma, hur diskriminerade och utfrysta de blir just för att de är ogifta mammor som tar hand om sina barn. Trots landets ekonomiska utveckling är fortfarande ensamstående mammor stigmatiserade i Sydkorea. Det är bra att deras situation uppmärksammas. Det är glädjande att ensamstående mammor vågar göra sin röst hörd och att förutsättningarna för ensamstående mammor belyses alltmer. Förändringar sker, men alldeles för långsamt. Varje litet steg som tas för att fler barn ska kunna växa upp i sin biologiska familj är välkommet! Ett välkommet steg i den riktningen är ett paket med åtgärder för ökat stöd till ensamstående föräldrar som nyligen aviserades av Sydkoreas minister för jämställdhet och familj (läs här).

Hur kommer det sig att Adoptionscentrum fortfarande samarbetar med Sydkorea?

Adoptionscentrum har förmedlat adoptioner från Sydkorea sedan 1980 och så länge det finns barn i behov av familj genom internationell adoption vill vi fortsätta förmedla adoptioner.

Vår utgångspunkt är alltid med barnets bästa som främsta riktmärke och vi arbetar endast i länder, som enligt vår bedömning, följer internationella lagar och konventioner på ett tillfredställande sätt. Enligt subsidiaritetsprincipen, stöttas den biologiska mamman i Sydkorea så att barnet kan stanna i sin ursprungsfamilj, i andra hand utreds adoption i ursprungslandet och först i tredje hand kommer internationell adoption i fråga. 

Det sydkoreanska samhället är av tradition mycket hierarkiskt och starkt präglat av konfucianismen. Plikt, lojalitet och heder liksom bildning och lydnad gentemot överheten är grunden. Fadern är familjens överhuvud och kvinnan är underordnad mannen. Längst ned i hierarkin i Sydkorea kommer den ensamstående mamman och hennes barn. Det gör att det är svårt för henne att klara sig. Många mammor lämnar därför även idag sina barn för adoption, trots att Sydkorea är ett rikt land med mycket hög utbildningsnivå. Sydkoreas välfärdssystem befinner sig trots samhällets ekonomiska utveckling långt ifrån det system som finns i Sverige vad gäller föräldraförsäkring, barnbidrag och barnomsorg. Barnfamiljer i Sydkorea behöver kunna förlita sig på stöd från sin släkt.

Sydkorea som land arbetar dock sedan länge aktivt för en förändring i enlighet med Haagkonventionens principer. Ambitionen är att minska antalet adoptioner med tio procent per år och att två tredjedelar av alla adoptioner ska vara nationella.  I Sydkorea har också flera program startats för att stödja ensamstående mammor. Arbetet går framåt, men i långsam takt. Det handlar om att bryta fördomar och förändra synen på ensamstående mammor, och även den allmänna kvinnosynen och kvinnors förutsättningar generellt sett.

Hur går det till när ett barn blir tillgängligt för adoption i Sydkorea?

Alla barn som adopteras internationellt från Sydkorea har minst en förälder vars identitet är fastställd. Om bägge föräldrarnas identitet är känd krävs att bägge föräldrarna får rådgivning och ger ett skriftligt samtycke till adoptionen för att en adoption ska bli aktuell.

Föräldrar som funderar på att lämna ett barn för adoption får rådgivning och information att i första hand ta kontakt med sin familj för att få hjälp och stöd att ta hand om barnet. Föräldrar kan ångra sitt samtycke ända tills ett adoptionsbeslut vunnit laga kraft. Om föräldern tar tillbaka sitt skriftliga samtycke återtar den också vårdnaden av barnet. Vi har praktisk erfarenhet av att det fungerar så, eftersom det händer ibland. Adoptionsorganisationer betalar inte för att någon ska lämna sitt barn för adoption. Under minst sex månader efter att ett samtycke för adoption har skrivits under söker man efter inhemska adoptivföräldrar till barnet. Först därefter kan en internationell adoption bli aktuell.

I Sydkorea finns det fortfarande många barn som växer upp på barnhem. Intresset bland sydkoreaner för att adoptera är fortfarande lågt. Antalet internationella adoptioner regleras i förhållande till antalet inhemska adoptioner. Ju färre inhemska adoptioner, desto färre internationella adoptioner, och desto fler barn som måste växa upp på barnhem.

De är självklart oerhört viktigt att förhindra att barn överges, samtidigt som de barn som är redan är övergivna ska få möjlighet att få en ny permanent familj!

Ida Wilhelmsson, landansvarig för Sydkorea