Om Colombia

Frågor och svar om Colombia

2021-04-20

Adoptionscentrum har arbetat i Colombia sedan 1972, och det är det land som vi genomfört flest adoptioner ifrån genom åren. Vår upplevelse är att colombianska myndigheter sedan dess gjort ett gediget arbete för att förbättra och förfina den lagstiftning och de riktlinjer som styr och reglerar adoptionsverksamheten. Vår bedömning är att Colombia är ett väl fungerade land vad gäller adoptionsfrågor, och som arbetar rättssäkert och med barnens bästa i fokus.

Varför har så många barn adopterats från Colombia?

Historiskt sett var det främsta skälet till en adoption att barn övergivits på grund av fattigdom, oplanerade graviditeter, och ett stort socialt stigma kring unga, ogifta mödrar. Det var också vanligt förkommande att biologiska mödrar lämnade sitt samtycke till adoption, och deras beslut ifrågasattes inte. Det hände att mammorna utsattes för påtryckningar av den egna familjen och samhället, och det saknades både stöd och alternativ då ingen allmän barnomsorg fanns att tillgå.

Under senare år har det blivit vanligare att en adoption blir aktuell på grund av att myndigheterna omhändertagit barnen och tagit föräldrarätten från de biologiska föräldrarna. Ofta föreligger en kombination av vanvård/försummelse, våld, missbruk, konflikt, kriminalitet och psykisk ohälsa, och det saknas förutsättningar att garantera barnens säkerhet och grundläggande rättigheter. Idag är det relativt ovanligt att biologiska mödrar lämnar sitt samtycke till adoption, deras beslut ifrågasätts på ett annat sätt idag och de måste involvera sin familj i processen. Att barn överges är också mindre vanligt idag, även om det fortfarande förekommer. Tack vare ökade resurser på myndigheterna, mer kunskap och bättre system kan den biologiska familjen dock ofta lokaliseras och utredas.

Varför har de internationella adoptionerna minskat och vilka barn adopteras idag?

Antalet internationella adoptioner har stadigt minskat sedan slutet på 1980-talet. Utbyggnaden av ett socialt skyddsnät, ekonomiskt stöd, fri sjukvård för barn och fri grundskola har bidragit till utvecklingen, liksom en större acceptans för ensamstående mödrar. 

Sedan ungefär tio år tillbaka har antalet inhemska adoptioner ökat kraftigt, och idag representerar de över hälften av det totala antalet adoptioner. Det är dock fortfarande svårt att hitta inhemska familjer till barn med svår psykosocial bakgrund där till exempel missbruk och incest förekommit. Det är också svårt att hitta familj till barn med särskilda behov såsom medicinska diagnoser. Det finns fortfarande behov av internationella adoptioner i Colombia.

Vilka myndigheter ansvarar för adoptionsverksamheten och hur ser lagstiftningen ut?

Colombia ratificerade Haagkonvention om internationell adoption 1998, och adoptionslagstiftningen är sedan dess anpassad till principerna i konventionen.

Den colombianska centralmyndigheten ICBF är den myndighet som ansvarar för alla barn- och familjerelaterade frågor i landet, inklusive adoptionsfrågor (nationell och internationell). ICBF utfärdar riktlinjer för adoptionsverksamheten. Riktlinjerna anpassas regelbundet efter situationen i landet och de behov som finns. ICBF utövar också tillsyn gentemot utländska adoptionsorganisationer genom ett noggrant licensförfarande vartannat år, och höga krav på organisationerna ställs.

På vilka grunder blir ett barn aktuellt för adoption?

ICBF hanterar årligen omkring 80 000 ärenden som rör omhändertagande av barn. En majoritet av dessa barn omhändertas bara tillfälligt medan familjesituationen utreds, men för vissa barn är adoption det enda alternativet för få att växa upp i en familj. Ett barn kan bli aktuellt för adoption på följande grunder:

1. Övergivande:

När ett barn hittas övergivet anmäls det vanligtvis till polisen eller direkt till ICBF. Ett juridiskt ombud utses till barnet, och en särskild grupp som består av psykolog och socialarbetare kopplas till ärendet. Detta team ansvarar för att ta reda på all bakgrundsinformation om barnet (när/hur/varför det övergavs). Anhöriga efterlyses i media och via officiella kanaler; sjukhus, poliskontor, lokala myndigheter. Om ingen hör av sig inom 4 månader kan utredningstiden utökas ytterligare 2 månader. Hittar man ingen familjemedlem som är lämplig att ta hand om barnet fattar ICBF beslut om att barnet skall få en ny familj genom adoption.

2. De biologiska föräldrarnas samtycke till adoption:

Om mamman (eller båda föräldrarna) antingen under graviditeten eller efter det att barnet är fött, tar kontakt med ICBF med önskemål om att överlämna barnet för adoption får hon/de rådgivning som syftar till att stötta och klargöra vilka alternativ och vilket stöd som finns att tillgå.  Om hon/de ändå beslutar sig för att lämna sitt samtycke till adoption kan det göras tidigast två månader efter barnets födelse. ICBF redogör för de juridiska konsekvenserna, och mamman/föräldrarna ges ytterligare en månads betänketid innan barnet kan förklaras tillgängligt för adoption.

3. Fråntagande av föräldrarätten:

ICBF är som ansvarig myndighet skyldig att säkerställa att ett barns rättigheter tillgodoses. Om så inte är fallet ansvarar ICBF för att utreda och fatta beslut om att föräldrarätten skall fråntas. I de fall den biologiska familjen motsätter sig ICBF:s beslut kan de överklaga, och ärendet lämnas vidare till domstol för överprövning. Denna process har ingen tidsbegränsning.

Hur fungerar subsidiaritetsprincipen i Colombia?

Om ICBF eller en domstol bedömer att barnet inte kan återförenas med de biologiska föräldrarna eller placeras hos någon nära anhörig, måste sökningen utökas till släktingar fram till fjärde släktled. Först när man utrett alla möjligheter kan beslut fattas om att barnet är tillgängligt för adoption. Nästa steg blir då för ICBF att söka efter en inhemsk adoptivfamilj. Först i tredje hand blir det aktuellt med en internationell adoption.

Vem fattar det juridiska beslutet om adoption?

Fram till Haagkonventionens införande genomfördes den juridiska processen i två steg. En barnavårdsdomstol i Colombia godkände ICBF:s bakgrundsutredning och fastställde att barnet skulle adopteras. Vid en internationell adoption fick adoptivföräldrarna tillstånd från colombianska myndigheter att lämna Colombia med sitt barn, och adoptionen slutfördes därefter i svensk tingsrätt. Efter Haagkonventionens införande genomförs hela den juridiska processen i Colombia. Familjen får barnet i sin vård strax efter ankomst, och efter en vecka utvärderar ICBF anknytningsprocessen innan ärendet lämnas vidare till colombiansk domstol för ett slutgiltigt adoptionsbeslut. Domstolen kontrollerar den utredning som ICBF gjort, och att adoptivföräldrarna uppfyller de kraven i den colombianska lagstiftningen. När adoptionsbeslutet vunnit laga kraft utfärdas ett intyg som bevisar att adoptionen är genomförd enligt Haagkonventionen. Eftersom både Sverige och Colombia har ratificerat konventionen godkänns det colombianska domslutet automatiskt i Sverige.

Har Adoptionscentrum erfarenhet av röttersökningar i Colombia?

Adoptionscentrum har stöttat adopterade som vill söka sina rötter i Colombia sedan slutet av 1980-talet, och ca 400 röttersökningar har gjorts genom året. Adoptionscentrum anordnar också gruppåterresor till Colombia. Sedan 2005 har 12 resor genomförts och omkring 130 adopterade har deltagit. På ICBF:s huvudkontor finns en avdelning som arbetar med frågor som rör vuxna adopterade, och man erbjuder hjälp med röttersökningar, stöd och råd. Adoptionscentrum samarbetar med ICBF, men har även egna kontaktpersoner på plats som stöttar både den biologiska familjen och den adopterade vid en röttersökning.

Vilka handlingar finns arkiverade från adoptionen och var (i Colombia)?

Alla adoptionsakter arkiveras idag centralt på ICBF:s huvudkontor. Förr arkiverades akterna på lokala kontor eller på det barnhem som ansvarat för adoptionen. I adoptionsakten skall samtliga dokument som rör adoptionen och den utredning som låg till grund för beslutet om adoption, arkiveras. Om barnet lämnades med den biologiska mammans medgivande finns även detta samtycke sparat i akten på ICBF. Även om reglerna och förfarandet kring dokumentationen och arkivering förändrats över tid, precis som i Sverige, så är även adoptionerna från 70- och 80-talen relativt väldokumenterade i Colombia. Idag får adoptivföräldrarna ta del av hela bakgrundsutredningen i samband med adoptionsprocessen i Colombia, och alla uppgifter om de biologiska föräldrarna om dessa är kända.

artikeln uppdaterades 31 januari 2023